Lina

Vecka 33 (32+2) Som sagt, inga bilder sedan Mindie låg i magen denna vecka heller. Magen växer va? Helt galet att den är så stor tycker jag :) Snart dags, tycker vissa som ser mig.. Haha ja nej två månader kvar säger jag :) Om två månader precis går min sjukskrivning ut, jag hoppas dock att den lilla kommer innan min födelsedag för då har jag ändå gått över sex dagar. Men man vet aldrig, innan bf blir det nog inte i alla fall. Liksom bra att ha den inställningen så slipper jag bli besviken. En sak är ju säker i alla fall och det är att den kommer ut.. Någon gång för inne i magen kan den ju inte stanna förevigt :P

Vi kör på mys i dag. Jag och Mindie har varit i badhuset med Sandra och Lovis på förmiddagen, snälla och glada flickor. Efter att vi fikat så åkte vi och hälsade på på mitt jobb, Mindie var ur duktig på att gå hela långa vägen. Men hon tyckte att det lät illa där :P Hon somnade sedan på momangen i bilen och har varit hängig och snorig i eftermiddag. En förkylning på gång alltså. Sedan augusti när Mindie började dagis efter sommarlovet så har hon varit sjuk två gånger, en übersnabb magsjuka och en gång har hon haft blåsor i munnen. Hon hade ju hjärnskakning en gång också men den var ju också över på en eftermiddag och kväll. Väldigt skönt och jag njuter när hon är frisk, inte kul alls när de små är sjuka! I går vurpade jag på isen på väg till dagis, inte skönt alls! Kunde knappt gå resten av dagen. I dag är det bättre. Men långt i från bra... Åååh jag vill föda barn snart och kunna röra mig som vanligt igen. Jag förstår alla som klagar när de är gravida på slutet för att det är otympligt och tungt och allt vad det kan vara. Men jag känner mig höggravid från vecka sexton!! Nu är vi inne i vecka 33 och det närmar ju sig i alla fall :) Bebisen har legat med huvudet uppåt i dag också, lilla sköning. Nu ska jag dricka lite glögg, fira att vi har finaste pappa Glenn hemma i mer än två veckor :) Även fira att vi har en kran i köket igen. Det är lyx!! :)

Mindie fick klä granen hemma hos mormor i dag, man kan väl säga att de flesta kulorna hamnade på samma gren ;) Vid lunch besökte jag barnmorskan, bebis hjärta slog fint (145 slag/minut), huvudet var det lite svårt att lokalisera. Det ligger neråt men inte "där nere" utan högt upp vilket gör att även rumpan ligger sjukt högt upp. Så inte konstigt att mina revben väcker. Jag hoppas att lilla bebisen vill glida ner lite snart så att jag plats med all julmat :P

Ingen har väl missat att det är snorhalt där de inte sandat. På vår väg ligger inte ett sandkorn så det är skridskois hela vägen till dagis. Mindie åkte bob och jag gick som på nålar hela vägen dit. På hemvägen åkte jag bob :) Det sluttar lite neråt så det gick prima! Tills i eftermiddag hoppas jag att dom har hunnit fram med sanden annars ringer jag nog och klagar!

Jätte glad tomtenissa :) Haha samma min jämt, Mindie verkligen älskar att vara med på kort och då måste man även skratta så här varje gång :)

Nyper mig i armen för att se om jag drömmer. Men den enda som drömmer nu är Mindie :) Hon somnade på tio minuter och innan åtta. Glad mamma! Jag har inga förhoppningar alls på att hon ska sova hela natten längre. Men hon somnade snabbt och det är jag väldigt glad för :)

Vecka 32 (31+5). En sak är säker.. Krymper gör den inte :P Har ingen bild på Mindie i magen varken från vecka 32, 33 eller 34. Vi flyttade då och jag antar att min hjärna hade annat att tänka på. ;)

Bebis vecka 31. Ser det inte ut som om magen är mycket större nu än med Mindie?

Sänder... Alltså det kan ta bra lång tid innan mms kommer fram till bloggen. Jag vet inte vad det beror på eller hur jag ska "hjälpa" dom på traven :) Jag har i alla fall skickat i väg två magbilder. Hoppas dom kommer fram snart.

Ta kort mig, mamma :)

Har bakat med mormor i dag :)

Foglossning från helvetet, bebis som ligger med rumpan mot revben och magsäck = "magkatarr" = illamående konstant ungefär, det känns dessutom som om jag har ett huvud som jag får gå "runt". Fogarna som gör det sistnämnda skulle jag tro och fogarna gör ju så att jag inte kan röra mig överhuvudtaget utan att ha ont. Ja detta är väl en graviditet när den är som bäst.. Eller? Behöver jag säga att humöret blir rätt kast när jag ständigt har ont och med ständigt så menar jag det på allvar. Det har inte gått många minuter sedan i juni som jag inte haft ont. Jag verkligen längtar efter att få ut bebisen och få pussa och krama på den. Att få gå och röra mig utan att ha ont och att få känna mig riktigt glad och på bra humör igen. Två månader känns väldigt lång tid kvar bara så snälla lilla bebisen kom gärna en eller två veckor tidigare. <3

Verkar som att den förra inte fungerade?..

Vecka 30 Bebis.. Större nu??

Vecka 29 Mindie